Expressionism | Franz Kafka
Franz Kafka kan anses vara en del av den litterära riktningen Expressionism på grund av hans absurdistiska och mardrömslika berättelser som skildrar individens maktlöshet inför en obegriplig verklighet. Hans verk är fyllda av symboler och metaforer, vilket är typiskt för expressionismen.
Franz Kafka, född den 3 juli 1883 i Prag, var en tjeckisk-österrikisk författare av judisk börd, som idag anses vara en av de mest inflytelserika tyskspråkiga författarna under 1900-talet. Hans verk, som ofta präglas av en känsla av absurdism och alienation, inkluderar kända romaner som 'Processen', 'Slottet' och 'Amerika', samt ett stort antal noveller och dagböcker.
Kafkas uppväxt i en tyskspråkig judisk familj i Prag formade mycket av hans litterära tema. Hans far, Hermann Kafka, var en dominerande och sträng figur, vilket resulterade i en komplicerad far-son-relation som ofta reflekteras i Kafkas texter. Han studerade juridik och arbetade vid en försäkringsanstalt, där han skrev på sin fritid. Trots att han led av tvivel kring sitt författarskap och önskade att hans verk skulle brännas efter hans död, publicerades mycket av hans litterära arv postumt av hans vän Max Brod.
Kafkas stil kännetecknas av en stram prosa och en förmåga att skapa en känsla av ångest och meningslöshet. Hans verk är ofta tolkade genom olika litterära och filosofiska linser, inklusive existentialism och psykoanalys. Kafkas berättelser utforskar teman som makt, skuld och identitet, och hans känsla av utanförskap har blivit en central del av den så kallade 'kafkastämningen'.
Trots att Kafka hade ett aktivt kärleksliv, inklusive flera förlovningar, gifte han sig aldrig. Han avled den 3 juni 1924 i Kierling, Österrike, efter en lång kamp med tuberkulos. Kafka är begravd på Neuer Jüdischer Friedhof i Prag. Hans litterära arv fortsätter att fascinera och påverka författare och läsare världen över.