Norrländska berättare | Björn-Erik Höijer
Björn-Erik Höijer kan anses vara en del av den litterära riktningen Norrländska berättare på grund av hans skildringar av människor från arbetarklassen och deras vardagliga liv i Norrbotten. Hans starka sociala realism och fokus på arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen är typiskt för denna riktning.
Björn-Erik Höijer föddes 1907 i Malmberget, Norrbotten. Han växte upp i en arbetarfamilj och kom tidigt i kontakt med arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen. Dessa rörelser kom att prägla hans författarskap, liksom hans uppväxtmiljö i Norrbotten.
Höijer debuterade som författare 1940 med novellsamlingen Grått berg. Samlingen fick ett positivt mottagande och gav Höijer en plats bland de främsta svenska prosaförfattarna. Under de följande åren publicerade han ett stort antal noveller, romaner och pjäser.
Höijers författarskap präglas av en stark social realism. Han skildrar ofta människor från arbetarklassen och deras vardagliga liv. Hans språk är enkelt och kärnfullt, men samtidigt poetiskt och känslosamt.
Höijers mest kända verk är romanen Martin går i gräset (1950). Romanen är en självbiografisk skildring av Höijers uppväxt i Malmberget. Den har filmatiserats två gånger, 1956 och 1991.
Höijer var även en framgångsrik manusförfattare. Han skrev manus till ett stort antal filmer, bland annat Isak Juntti hade många söner (1955) och Ung man i nöje (1962).
Björn-Erik Höijer avled 1996. Han är en av de viktigaste svenska författarna under 1900-talet. Hans verk är fortfarande aktuella och läsvärda idag.