Symbolism & dekadens | Edith Södergran
Edith Södergran kan anses vara en del av den litterära riktningen Symbolism & dekadens genom sin användning av symboler, visionärt språk och fokus på själens landskap. Hon var en banbrytare inom finlanssvensk poesi och påverkades av fransk symbolism, tysk expressionism och rysk futurism. Södergrans påverkan kan ses i modern svensk lyrik och rocklyrik.
Edith Irene Södergran, född 4 april 1892 i Sankt Petersburg i Kejsardömet Ryssland (nuvarande Ryssland), död 24 juni 1923 i Raivola i Finland (i nuvarande Ryssland), var en finlandssvensk poet.
Edith Södergran debuterade vid 24 års ålder med diktsamlingen Dikter (1916). Sammanlagt gav hon ut fyra diktsamlingar och en aforismsamling. Postumt utkom diktsamlingen Landet som icke är (1925). Hon var en av de första modernisterna inom svenskspråkig litteratur, påverkad av fransk symbolism, tysk expressionism och rysk futurism. Tillsammans med Hagar Olsson ville Södergran introducera världen för 'den nya arten'. 'Men det innehåll hon lade in i sitt tal om' denna nya art skiftade dock snabbt: 'År 1918 var det grundat på Zarathustras skapare Friedrich Nietzsche, året därpå var det ledstjärnan Rudolf Steiner, sedan försköts det mot Kristus och in i en lyrisk tystnad, som hävdes först året före hennes död.'
Södergrans biografi har delvis blivit omstridd, eftersom källmaterialet är magert och tidiga biografer, såsom den inflytelserika Gunnar Tideström, därifrån dragit långtgående slutsatser, vilka senare kommit att få vid spridning. Forskningen om Södergran är därför indelad i två huvudfåror: den biografisk-psykologiska baserar sin tolkning av Södergrans dikter på detaljer ur hennes liv (hennes långvariga tuberkulos, exempelvis), medan den mer kontextuellt inriktade jämför Södergrans diktning med hennes samtida kolleger, idéhistorisk läsning av hennes dikter och olika teoribyggen (såsom hennes koppling till Nietzsche). I dag är den biografiskt-psykologiska tolkningsmodellen föråldrad medan nya kontextuella, idéhistoriska och textanalytiska studier utkommer frekvent.
Hennes påverkan på bildspråk, rytm och associativ fri stil i modern svensk lyrik och rocklyrik är tydlig och kan skönjas hos exempelvis Gunnar Ekelöf, Elmer Diktonius, Eva Ström, Eva-Stina Byggmästar, Catarina Gripenberg, Mare Kandre, Gunnar Harding, Eva Runefelt och Eva Dahlgren. (fr Wikipedia)