Bokförlaget
h:ström - Text & Kultur
Det gick inte att ladda hämtningstillgänglighet
Estetik, menar begreppets fader Alexander Gottlieb Baumgarten (1714-1762), är "den sinnliga varseblivningens vetenskap". I lika hög grad som den är en ram för reflektioner kring de fria konsterna utgör estetiken för honom en teori om människans varseblivning, hennes minnen, hennes fantasier. Genom estetiken slås en kil i rationalismens negativa syn på de mänskliga sinnena som kunskapsförmedlare ("alla villfarelsers moder"); en undre kunskapslära, tidigare förbisedd, avtäcks.
"Bara i det sinnliga livet ges det värld, och bara som sinnligt liv är vi i världen", skriver den italienska filosofen Emanuele Coccia. Denna i-världen-varo är avhängig våra sinnen, exempelvis synen, som Joseph Addison (1672-1719) i en essä beskrivit som en mer utsökt typ av känsel "som utbreder sig själv över ett oändligt antal kroppar, inbegriper de största formerna och tillgängliggör för oss några av de mest avlägsna delarna av universum." Ett tillgängliggörande som även inbegriper konstverket, skönheten och smaken. Kanske beskriver så estetiken, när allt kommer omkring, den fortgående produktionen av sinnliga verkligheter. Medverkande: Joseph Addison, Karl Axelsson, Kristina Bength, Mikkel Bolt, Anders Burman, Emanuele Coccia, Carl August Ehrensvärd, Vendela Fredricson, G. W. F. Hegel, Patric Larsson, Giacomo Leopardi, Anna-Lena Renqvist, Shaftesbury, Edgar Wind.
